Resultat oktober 2020

Resultat från enkäten om miljörelaterad hälsa under covid-19-pandemin

Tack till alla er som besvarade enkäten om miljörelaterad hälsa i oktober 2020. Inbjudan att besvara enkäten gick ut till Hälsorapports cirka 4400 deltagare. Totalt besvarade 3 165 vuxna deltagare (88%) enkäten. Bland vårdnadshavare som svarar för sitt barns räkning deltog 553 personer med barn 2-12 år (86%), samt 207 personer med barn 12-16 år (80%) där även barnen fick svara på ett par frågor själva.

Enkäten handlar om att undersöka exponering för och upplevelse av vissa miljöfaktorer. Frågorna är baserade på den nationella miljöhälsoenkäten och enkäten innehöll ett mindre urval av de frågor som ställdes i Hälsorapport i september och oktober 2019. Den här gången handlade frågorna om buller, luftkvalitet, vistelse i trafikerade miljöer samt grönområden och avsåg de senaste 6 månaderna.

Syftet med enkäten var att få ett första underlag om eventuell förändring i miljörelaterad hälsa med tanke på de smittskyddsåtgärder som vidtagits och den samhällsomställning som skett under covid-19-pandemin.

Nästan sex procent störs av trafikbuller

Enkätens resultat visar att 3,6 procent av de vuxna blir störda av buller eller andra ljud från grannar. Andelen av de vuxna som störs av trafikbuller är 5,9 procent. Bland barnen 12-16 år som själva har svarat störs 3,4 procent av trafik.

Figur 1. Andel (procent) vuxna och barn 12-16 år som störs av buller eller andra ljud från grannar och trafikbuller.

Två procent upplever dålig luftkvalitet hemma

Resultaten visar att 2,1 procent av de vuxna upplever dålig luftkvalitet i bostaden och 2,5 procent upplever dålig luftkvalitet utanför bostaden.  

En tredjedel av vuxna spenderar minst en timme i trafikerad miljö dagligen

Cirka 32 procent av de vuxna tillbringar en timme eller mer i trafikerad miljö per dag under vardagarna. Bland barnen 12-16 år, som själva svarat, anger 41 procent att de tillbringar en timme eller mer i trafikerad miljö under vardagarna. För barnen 2-12 år uppges 16 procent tillbringa en timme eller mer i trafikerad miljö.

Figur 2. Andel (procent) som tillbringar en timme eller mer i trafikerad miljö under vardagar redovisat för vuxna, barn 12-16 år, respektive barn 2-12 år.  

Bland vuxna skiljer det sig åt mellan olika åldersgrupper när det gäller tid i trafikerad miljö. Högst andel utgörs av unga vuxna (16-29 år) där 44 procent spenderar en timme eller mer i trafikerad miljö. Lägst andel, 17 procent, utgörs av personer som är 65 år och äldre.

Figur 3. Andel (procent) vuxna som tillbringar en timme eller mer i trafikerad miljö under vardagar uppdelat på ålder.

Många vuxna och barn vistas i grönområden

Enkätens resultat visar att 85 procent av de vuxna vistas i grönområden minst en gång i veckan. Bland barnen 12-16 år som själva svarat anger 80 procent att de vistas i grönområden minst en gång i veckan, varav 34 procent vistas dagligen i grönområden. Bland barnen 2-12 år vistas 95 procent i grönområden minst en gång i veckan, varav 54 procent vistas dagligen i grönområden.

Figur 4. Andel (procent) som vistas i grönområden minst en gång i veckan redovisat för vuxna, barn 12-16 år, respektive barn 2-12 år.

Hur ofta man vistas i grönområden skiljer sig något åt mellan kvinnor och män. Kvinnor vistas generellt mer i grönområden i samtliga åldersgrupper, totalt anger 87 procent av kvinnor att de vistas i grönområden minst en gång i veckan medan motsvarande andel för män är 83 procent. Hur ofta man vistas i grönområden skiljer sig även åt mellan olika åldersgrupper. Bland unga vuxna (16-29 år) är andelen 74 procent och bland personer som är 65 år och äldre är andelen 91 procent.

Figur 5. Andel (procent) vuxna som vistas minst en gång per vecka i grönområden uppdelat på kön och ålder.

Vad händer nu?

Resultaten från enkäten kommer nu att analyseras tillsammans med resultat från 2019 för att se om det på kort tid kan ha skett en förändring i miljörelaterad hälsa med avseende på den samhällsomställning som skett under covid-19-pandemin. Resultaten kommer att bidra till underlag för att bättre kunna följa eventuella förändringar i exponering och upplevelse av olika miljöfaktorer och möjliga effekter på miljörelaterad hälsa framöver.