Resultat juni 2019

Resultat från Hälsorapports junienkät om rökfria miljöer

 

I Hälsorapport besvarar slumpvis utvalda deltagare enkäter om olika hälsoområden. Här nedan kan du se preliminära resultat från junienkäten.

Tack till alla er som besvarat junienkäten! Inbjudan att besvara enkäten gick ut till Hälsorapports 4 544 deltagare. Fram till och med den 30 juni hade 1848 vuxna deltagare (52 procent) svarat på enkäten. Bland vårdnadshavare som besvarar Hälsorapports enkäter för sitt barns räkning svarade 546 personer (56 procent). För att säkerställa att resultatet är representativt för befolkningen kommer vi att göra analyser av bortfallet.

Att arbeta tobaksförebyggande är viktigt för folkhälsan i Sverige och för att nå regeringens och riksdagens mål om en jämlik hälsa (som antogs våren 2018). Vi vet, från både internationella och nationella erfarenheter, att antalet personer som röker i ett land minskar när landet aktivt jobbar med tobaksförebyggande åtgärder. Den 1 juli i år trädde den nya tobakslagstiftningen i kraft i Sverige. Det innebär att fler platser och fler produkter (än bara tobakscigaretter) omfattas av rökförbud, som en av fler åtgärder för att minska tobaksbruket.

I junienkäten frågade vi Hälsorapports deltagare om exponering för andras rök, d.v.s. rök från tobaksprodukter, örtprodukter för rökning och elektroniska rökprodukter som t.ex. e-cigaretter. Vi frågade om exponering på platser som var rökfria redan före den 1 juli 2019, platser som därefter kom att omfattas av den nya tobakslagstiftningen och platser som inte omfattas av den nya lagen. Vi frågade även om rökvanor och bostadsmiljö för att se om detta påverkar var och hur ofta man exponeras för rök.

Många av de vuxna i åldrarna 16-88 år som svarade på enkäten upplevde sig exponerade för andras rök på offentliga platser. De platser där flest uppgav att de blev exponerade var offentliga entréer och trottoarer eller gågator, där 62 respektive 64 procent blev exponerade för tobaksrök minst en gång i månaden och drygt 8 respektive 10 procent varje dag. Nästan varannan person uppgav att de exponerades för rök på uteserveringar minst en gång i månaden och 2 procent dagligen. Många exponerades också för rök i anslutning till kollektivtrafiken; 46 procent exponerades minst en gång i månaden och 6 procent dagligen. För exponering i alla utomhusmiljöer, se figur 1

Figur 1. Andel (procent) av de som svarade på enkäten i åldern 16-88 år som exponeras för rök på olika platser utomhus

Vi frågade också vårdnadshavare med barn under 16 år hur ofta barnen exponerades för andras rök på offentliga platser. De platser där flest uppgav att deras barn blev exponerade var, liksom för Hälsorapports vuxna deltagare, offentliga entréer och trottoarer eller gågator.  Där blev 45 procent (offentliga entréer) respektive 51 procent (trottoar, gågata) exponerade för rök minst en gång i månaden och drygt 3 procent respektive 4 procent varje dag. Många barn exponerades också för rök i anslutning till kollektivtrafiken och i lekparker. I kollektivtrafiken exponerades en fjärdedel minst en gång i månaden och 2 procent varje dag. Ungefär vart femte barn exponerades för rök i lekparken minst en gång i månaden och mindre än en procent dagligen. Tio procent, uppgav också att deras barn exponerades för tobaksrök på uteserveringar minst en gång i månaden och mindre än 1 procent dagligen. För exponering i alla utomhusmiljöer, se figur 2.

Figur 2. Andel (procent) barn i åldern 0-16 år som exponeras för rök på olika platser utomhus

Exponering för rök inomhus var 11 procent för vuxna och 5 procent för barn.  För rök från elektroniska cigaretter exponerades färre än 8 procent av de tillfrågade vuxna och 4 procent av de tillfrågades barn inomhus.

Vi frågade också om andra platser där deltagarna exponeras för rök och några exempel på sådana platser var balkonger, arbetets- och skolans entréer, egen tomt och badplatser.

Vad händer nu?

Svaren från junienkäten kommer att ingå i vårt arbete med att följa upp den nya tobakslagstiftningen. Vi kommer att analysera om svaren är representativa för hela befolkningen och om det finns skillnader i upplevd exponering av rök mellan olika grupper, till exempel olika åldersgrupper. Hur stor andel som exponeras på en plats beror också delvis på hur många som vistas där. Detta kan vi undersöka genom att titta på hur svaren på frågorna i enkäten påverkas av om man bor i en storstad eller i en annan bostadsmiljö. Vi kommer att göra uppföljande enkäter för att se om det sker förändringar över tid i upplevd exponering för rök i olika miljöer. Här kan du läsa mer om vilka miljöer som omfattas av det utökade rökförbudet.