Resultat september 2016

Resultat från Hälsorapports septemberenkät om sällskapsdjur

Tack till er alla som besvarat septemberenkäten! Inbjudan att besvara enkäten gick ut till 3 661 vuxna deltagare och fram till och med den 11 oktober 2016 hade 2 987 deltagare besvarat septemberenkäten (nästan 82 % av de vuxna deltagarna). 751 deltagare hade besvarat Hälsorapports enkät för sina barn (77 %).

Katt är det vanligaste husdjuret

Bland dem som besvarat enkäten angav 35 % av de vuxna och 40 % för barnen att det fanns något husdjur i hemmet. Det vanligaste djuret var katt (se tabell nedan). Förutom de husdjur som för nuvarande fanns i deltagarnas hem, var det dessutom många som i kommentarrutan nämnde att de tidigare haft husdjur, regelbundet var husdjursvakter och/eller ofta träffade husdjur i andra sammanhang hos till exempel släktingar eller vänner. 

Husdjur

Vuxna

Barn

Katt

56 %

59 %

Hund

47 %

37 %

Kanin

5 %

12 %

Hamster, marsvin, råtta och/eller mus

3 %

9 %

Fågel

3 %

3 %

Orm/sköldpadda

0,7 %

0 %

Tabell 1. Andel specifika djur hos de deltagare som svarat att de hade djur i hemmet.

Hur ofta klappar man andras hundar och/eller katter?

De flesta som besvarat enkäten klappar andras hundar och/eller katter ibland (90 %), men barn gör det generellt något oftare än vuxna (se figur 1).


Figur 1. Hur ofta barn respektive vuxna klappar andras hundar och/eller katter. 

Fästingbett 

En stor del av deltagarnas (både vuxna och barn) hundar blev fästingbitna under året (se figur 2). Detta trots att 60 % av de vuxna deltagarnas hundar fått något medel mot fästingar (vanligen spot-on-preparat eller tuggtabletter). 


Figur 2. Andelen hundar som fått olika antal fästingar under 2016.

Även katterna hade många fästingar, en femtedel av dem så många som över 20 stycken (se figur 3). Nästan 55 % av katterna hade fått något fästingmedel (majoriteten spot-on-preparat) under 2016.


Figur 3. Andelen katter som fått olika antal fästingar under 2016.

Fästingförekomsten hos djur kommer att jämföras med hur ofta människor blir fästingbitna, vilket i förlängningen kan öka vår kunskap kring fästingburna smittor och förebyggande åtgärder mot dem.

Vad händer nu?

Data från denna enkät tillsammans med data från de två ytterligare naturenkäterna kommer att analyseras noggrannare och resultaten användas för att öka vår förståelse kring hur vi i Sverige kommer i kontakt med naturen.  Enkäterna bidrar därmed med viktig kunskap om riskerna kring hur smitta potentiellt skulle kunna spridas till människor och husdjur via naturen.