Resultat september 2019

Resultat från Hälsorapports septemberenkät om miljöhälsa del 1

 

Tack till alla er som besvarat septemberenkäten! Inbjudan att besvara enkäten gick ut till Hälsorapports omkring 4 480 deltagare. Fram till och med den 21 november 2019 hade cirka 90 procent av de vuxna deltagarna besvarat sin version av enkäten. Bland vårdnadshavare som besvarar Hälsorapports enkäter för sitt barns räkning var svarsfrekvensen 88 procent (för enkäten till barn 11 år eller yngre) och 75 procent (för enkäten till barn som är 12 år eller äldre).

Septemberenkäten handlar om miljöns påverkan på hälsan och bygger på Miljöhälsoenkäten, en enkät som funnits redan tidigare och som regelbundet skickats ut till Sveriges befolkning under de senaste 20 åren. Miljöhälsoenkäten skickas ut vart fjärde år, varannan gång till barn och varannan gång vuxna.

Syftet med septemberenkäten är i huvudsak att förbättra och förenkla de ursprungliga frågorna i Miljöhälsoenkäten samt prova nya frågor. Resultatet kommer att användas för att utveckla insamlingsmetodiken, och eventuellt möjliggöra tätare undersökningar i framtiden. I texten nedan redovisas även några intressanta resultat för de olika miljörelaterade faktorer som vi frågat om i enkäten.

För att kunna jämföra förändringar av frågorna fick hälften av Hälsorapports vuxna deltagare en enkätversion med nya frågor och den andra hälften fick de ursprungliga frågorna. Slumpen avgjorde vilket formulär de vuxna deltagarna fick.

I enkäten till vårdnadshavare besvarade dessa frågor om sitt barn, men fick samtidigt svara på några frågor om sig själv. I enkäten till vårdnadshavare med barn över 12 år fanns några frågor i enkäten som deras barn själva skulle besvara.

Frågorna i septemberenkäten handlade om buller, grönområden och trafikerade miljöer, kemikalier och klimatförändringen. Vårdnadshavarna fick också frågor om hur de upplevde konstruktionen med frågor till barn och vuxna i samma enkät.

Trots nya formuleringar och förenklingar av frågorna i Miljöhälsoenkäten visar resultaten att det oftast går att jämföra med de ursprungliga frågorna. För många frågor finns därmed ett gott underlag för att kunna förändra, precisera och förenkla ursprungliga frågor i Miljöhälsoenkäten, samt ha fortsatt möjlighet att analysera trender över tid. 

Formatet samt formuleringar av frågor och svarsalternativ kan påverka hur deltagaren uppfattar och svarar på frågorna. I enkäten med nya frågor till vuxna har svarsandelarna i vissa fall ändrats jämfört med ursprungliga frågor i miljöhälsoenkäten. Till exempel skiljer sig svaren åt för om bostaden har något fönster vänt mot mindre gata eller trädgård. Folkhälsomyndigheten kommer att fortsätta att analysera dessa resultat för att försöka avgöra om förändringen beror på att deltagarna tolkar de omformulerade frågorna annorlunda.

De flesta som bor i Sverige har gångavstånd till park, grönområden eller annan natur. Resultat som också sågs i enkätsvaren visar att många vistas dagligen eller varje vecka i grönområden, och att det är något vanligare på sommaren än på vintern samt bland barnfamiljer som har yngre barn, se figur 1.

Figur 1. Andelen vuxna och barn som vistas i park, grönområde eller annan natur varje dag eller någon/några gånger per vecka.

Resultaten visar att 37 procent av barn 12 år eller äldre störs mycket eller väldigt mycket av ljud från andra barn i klassrummet, se figur 2. Likaså störs 32 procent av barn 12 år eller äldre av ljud i skolmatsalen.

Figur 2.  Andel barn som störs mycket eller väldigt mycket av ljud, besvarade av barn 12 år eller äldre.

Utifrån fritextsvaren drar Folkhälsomyndigheten slutsatsen att deltagarna i vuxenenkäten uppfattat frågan om skadliga kemikalier som svår. Resultaten tyder på att valda formuleringar inte gett tillräcklig förklaring och att mer information om vad som åsyftats med skadliga kemikalier hade behövts. Även den nya frågan om klimatpåverkan har föranlett många fritextsvar och deltagarna har där också saknat vissa svarsalternativ.

I den kombinerade enkäten för barn och vuxna tyckte 93 procent av respondenterna att det var enkelt eller mycket enkelt att svara på frågor både för sig själv och för sitt barn. Att det går att ställa frågor samtidigt för barn och vuxna är värdefull information för framtida enkätinsamlingar.

Figur 3. Andel av vårdnadshavarna som tycker att det är mycket enkelt eller enkelt att besvara på frågorna om barnet respektive när barnet själv besvarar frågor om sig själv.

Av resultaten verkar deltagarna tycka att det var enklare att svara för sitt barn än att låta barnet själv svara på vissa angivna frågor (80 procent), se figur 3. Deltagare har angivit att det kan förtydligas ytterligare vilka frågor som avser vårdnadshavaren och vilka som avser barnets hälsa.

Vad händer nu?

Resultaten från septemberenkäten kommer att användas för att utveckla och hålla Miljöhälsoenkätens frågor aktuella. Frågor kan komma att läggas till, ändras eller tas bort från den ursprungliga enkäten utifrån underlaget. Resultaten från septemberenkäten kommer också utgöra underlag för om insamling kan ske vid samma tillfälle både för vuxna och barn. Detta skulle innebära att data kan inhämtas oftare till uppföljningen av miljöhälsa.