Resultat maj 2020

Resultat från Hälsorapports majenkät om psykisk hälsa och levnadsvanor under coronapandemin

I Hälsorapport besvarar slumpvis utvalda deltagare enkäter om olika hälsorelaterade frågor. Här presenteras resultatet från den senast besvarade enkäten.

Tack till alla er som besvarade enkäten om psykisk hälsa och levnadsvanor som gick ut till ett urval av 1 602 deltagare i Hälsorapport under maj månad. Alla inbjudna var i åldern 16–84 år och enkäten besvarades av 88 procent. I en tredjedel av enkäterna fanns det möjlighet att komplettera de fasta svarsalternativen med fritextsvar. Fritextsvaren ger mycket kunskap, men tar längre tid att analysera. Här sammanfattar vi därför enbart resultatet av de fasta svarsalternativen.

Vanligt att uppge lätta psykiska besvär

Andelen som uppgav ett bra eller ett mycket bra allmänt hälsotillstånd var 93 procent, medan 6 procent svarade att det allmänna hälsotillståndet var dåligt eller mycket dåligt. Även om merparten uppgav en god hälsa var det vanligt att ange olika typer av psykiska besvär. Lätta besvär av stress (40 %), nedstämdhet (37 %), irritation/dåligt humör (36 %) och sömnbesvär (33 %) var vanligt förekommande. Detta är i överensstämmelse med resultat av tidigare undersökningar som gjorts före pandemin. Svåra besvär uppgavs av en mindre andel och varierade mellan 1,5 procent till 4,5 procent per besvär. Kvinnor svarade oftare än män att de upplevde lättare stress- och sömnbesvär och yngre åldersgrupper uppgav oftare psykiska besvär än äldre. Också detta resultat stämmer överens med tidigare undersökningar.

Figur 1. Andel deltagare som har svarat att de har, eller inte har, lätta alternativt svåra besvär av irritation, stress, nedstämdhet och sömnbesvär.

 

Majoriteten har inte förändrat sina levnadsvanor 

På frågor om hur levnadsvanorna har förändrats under pandemin svarade merparten att inga förändringar har skett. T.ex. uppgav 60 procent att de är lika fysiskt aktiva nu som före pandemin. Andelen som minskade sin fysiska aktivitet var 28 % procent. Störst andel (60 %) svarade att de var utomhus i samma omfattning som tidigare medan 30 % hade ökat sin utomhusvistelse under pandemin. 

Yngre åldersgrupper (16–39 år) svarade oftare än andra (26 %) att de äter mer sötsaker och snacks nu jämfört med före pandemin. Bland äldre (70+ år) uppgav 6 procent att de ökat sitt intag av sötsaker och snacks, vilket var den lägsta andelen. Sett till hela urvalet svarade dock de flesta (71 %) att deras vanor är oförändrade och att de varken äter mer eller mindre sötsaker och snacks nu jämfört med före pandemin. Andelen som svarade att de minskat sitt intag var 14 procent.

Av de som svarade att de använder alkohol eller tobak var det 79 respektive 77 procent som uppgav att de gör detta i samma utsträckning nu som tidigare. Av de som spelar om pengar svarade 81 procent att de spelar lika mycket som före pandemin. I de fall någon förändring skett var det vanligast att ange att man minskat sin användning av alkohol (16 %) och tobak (18 %) eller sitt spelande om pengar (16 %).

Oro för Covid-19 vanligt

Många svarade att de känner oro över att bli allvarligt sjuka i Covid-19. Ungefär hälften (51 %) angav att de känner sig lite oroliga, medan en mindre andel (5 %) svarade att de känner sig mycket oroliga. Att känna oro för närstående var mycket vanligt. Det var 65 procent som svarade att de känner sig lite oroliga att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i Covid-19 och ytterligare 25 procent svarade att de känner sig mycket oroliga. Kvinnor uppgav oftare oro än män, både för sig själva och för närstående. Personer i åldern 60 år eller äldre uppgav oftare än andra oro för att själva bli sjuka, men det fanns inga tydliga åldersskillnader i oro för närstående. 

Dessa andelar är högre än när frågor om oro ställdes i mars. Frågorna är dock inte riktigt jämförbara. I majenkäten frågade vi om oro för att bli allvarligt sjuk i Covid-19, i mars var frågan mer allmänt formulerad och svarsalternativen var också färre.

Det var även många som svarade att de känner oro för att inte få vård vid behov. Lätt oro uppgavs av de flesta (48 %) medan 7 procent svarade att de känner mycket oro. Kvinnor uppgav oftare oro än män. Flest som angav oro finns bland de som är 70 år eller äldre (59 %), men även i de yngre åldersgrupperna svarade många att de kände sig oroliga för att inte få vård vid behov. Av de i yrkesverksam ålder var det fler yngre än äldre som uppgav oro för att arbete eller studier skulle påverkas till följd av pandemin. 

Figur 2. Andel av deltagarna i olika åldersgrupper som svarade att de känner sig lite eller mycket oroliga för att bli allvarligt sjuka i Covid-19.

 

Äldre personer saknar oftare praktisk hjälp

Personer som är 70 år eller äldre svarade oftare än andra åldersgrupper att de inte kan – eller att de inte vet om de kan - få praktisk hjälp om de behöver stanna hemma till följd av symptom på sjukdom. Det var 14 procent av åldersgruppen som svarade detta, vilket är nästan dubbelt så många som i de yngre åldersgrupperna. Sett till hela befolkningen 16–84 år svarade nio av tio att de kan få praktisk hjälp om de behöver stanna hemma på grund av symptom på sjukdom.

 

Av hela urvalet 16–84 år uppgav var tredje person (33 %) att de känner sig ensamma. Merparten svarar att de känner sig lite ensamma, men 4 procent anger att de känner sig mycket ensamma. Kvinnor uppgav oftare än män att de kände sig ensamma, men skillnaden var inte riktigt statistiskt säkerställd. Det fanns inga tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper. 

 

Vad händer nu?

Majenkäten är en del i ett större uppdrag på Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka om t.ex. restriktionerna i samband med Covid-19 pandemin har påverkat folkhälsan. Sannolikt är det så att olika befolkningsgrupper har påverkats på skilda sätt under pandemin. Även om Hälsorapports deltagare är representativa för Sveriges befolkning vad gäller ålder, kön och region, kan det finnas flera samhällsgrupper som inte är representerade i undersökningen. Vi kommer därför att gå vidare och undersöka hälsan och levnadsvanorna mer på djupet i olika delar av befolkningen. Den kunskap som tas fram används i myndighetens arbete för en god och jämlik folkhälsa och förmedlas bland annat till politiker och andra beslutsfattare på olika nivåer i samhället.  

Länk till nyhetstext på Folkhälsomyndighetens webbplats.