Resultat juni 2016

Resultat från Hälsorapports junienkät om hälsa på lika villkor och rapportering av influensaliknande sjukdom   

Tack till er alla som besvarat junienkäten! Inbjudan att delta gick ut till Hälsorapports 4 640 deltagare och fram till och med den 3 augusti 2016 hade 3 711 deltagare besvarat junienkäten (cirka 80 % av deltagarna). För vuxna handlade enkäten om hälsa och några utvalda faktorer som kan påverka hälsan. Målsmän fick istället besvara en enkät där de fick rapportera influensaliknande sjukdom för sina barn, vilket var en enkät som ska hjälpa oss i utformning av en framtida enkät i händelse av en influensapandemi (då en ny influensa sprids över världen). På denna sida har vi gjort en preliminär sammanställning av de svar som inkommit.  

Vuxenenkäten

Inbjudan att delta gick ut till Hälsorapports 3 661 vuxna deltagare och fram till och med den 3 augusti 2016 hade 2 966 deltagare besvarat junienkäten (cirka 81 % av de vuxna deltagarna). Enkäten var en fortsättning på den enkät som skickades ut i februari. 

Allmän hälsa och funktionsnedsättning
Även i denna enkät ställdes frågan om självskattat allmänt hälsotillstånd som mäts på en femgradig skala (från mycket dålig till mycket bra). Drygt 81 procent av kvinnor och män (16–84 år) uppgav att de hade en bra eller mycket bra hälsa. Män angav att de hade en bättre hälsa något mer än kvinnor (83,8 % respektive 79,5 %).

För att ytterligare beskriva hälsan bland kvinnor och män ställdes även ett antal frågor om fysisk funktionsnedsättning (det vill säga en långvarig sjukdom som hindrar en i vardagen, synsvårigheter, hörselproblem och nedsatt rörelseförmåga). För att läsa mer om detta hänvisas till Folkhälsomyndighetens slutrapportering av ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016[1]. Andelen deltagare som angav att de hade någon funktionsnedsättning var 21 procent. Andelen kvinnor som rapporterade funktionsnedsättning var något högre än andelen män (21,8 % respektive 19,5 %).

Figur 1 visar att kvinnor i högre utsträckning angav att de hade en funktionsnedsättning än män i yngre åldrar (16-24 år) och i äldre åldrar (65 år och äldre). För åldrarna 25-44 år respektive 45-64 år syns inga könsskillnader.


Figur 1. Andel kvinnor respektive män med funktionsnedsättning uppdelad efter ålder.

Som ett komplement till frågorna om fysisk funktionsnedsättning ställdes ett par frågor för att belysa psykisk funktionsnedsättning; en fråga handlade om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (till exempel ADHD, Aspergers syndrom) och en fråga handlade om intellektuella funktionsnedsättningar (till exempel utvecklingsstörning). Här framkom det att mindre än två procent av deltagarna uppgav att de hade någon av dessa funktionsnedsättningar. Dessa resultat bör tolkas med försiktighet då urvalet är för litet för att kunna ge en rättvisande bild på befolkningsnivå.

Värkrelaterade besvär och symtom
I tabell 1 redovisas svaren på frågor om olika besvär och symtom. Kvinnor angav i större utsträckning än män att de hade symptom och besvär av värk. 

Symtom och besvär Kvinnor Män
Värk i skuldror, nacke eller axlar
Nej 50,4 66,6
Ja, lätta besvär 44,2 30,8
Ja, svåra besvär 5,4 2,6
Värk i rygg, höft eller ischias
Nej 53,2 59,1
Ja, lätta besvär 40,5 36,9
Ja, svåra besvär 6,3 4,0
Värk i händer, armbågar, ben eller knän
Nej 54,6 64,6
Ja, lätta besvär 39,9 32,2
Ja, svåra besvär 5,5 3,2

Tabell 1. Andel kvinnor och män uppdelat efter olika värkrelaterade symtom och besvär.

Livsvillkor
Tabell 2 visar att deltagande kvinnor i Hälsorapport i lägre utsträckning än män klarar av att betala en oväntad utgift, 88,8 procent jämfört med 93,5 procent. Vidare framkommer det att kvinnor i högre utsträckning än män vid ett eller flera tillfällen inte klarat sina löpande utgifter under det senaste året.

Kvinnor rapporterade också oftare än män att de är rädda för att gå ut ensamma, 34,6 procent jämfört med 8,9 procent. Kvinnor rapporterade även i högre utsträckning än män att de någon eller flera gånger utsatts för kränkande behandling under de senaste tre månaderna.

Livsvillkor Kvinnor Män
Kontantmarginal (klara av att betala oväntad utgift på 11 000 kronor)
Ja 88,8 93,5
Nej 11,2 6,5
Ekonomisk kris (svårigheter att klara löpande utgifter t ex mat, hyra, räkningar under senaste året)
Ja, vid ett tillfälle 4,4 3,0
Ja, vid flera tillfällen 3,4 2,0
Nej 92,2 95,0
Rädd att gå ut ensam
Nej 65,4 91,1
Ja, ibland 30,4 8,6
Ja, ofta 4,2 0,3
Kränkande behandling (senaste 3 månaderna)
Nej 78,6 91,0
Ja, någon gång 18,0 7,9
Ja, flera gånger 3,4 1,1
Praktiskt stöd (t ex låna saker, hjälp med inköp, reparationer)
Ja 95,6 95,3
Nej 4,4 4,7

Tabell 2. Andel kvinnor och män uppdelat efter olika livsvillkor.

Resultaten i förhållande till andra källor
Svaren från deltagarna i Hälsorapport visar att den allmänna hälsan rapporterades vara bättre än i Sverige generellt (data från Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor[2]). Detta kan också speglas i att deltagarna i Hälsorapport rapporterade lägre andelar av värkrelaterade besvär och symtom än på nationell nivå. När det gäller livsvillkor rapporterades lägre andel kvinnor och män med ekonomiska svårigheter än i Sverige generellt. Däremot är andelarna som är rädda för att gå ut ensamma och de som kan få praktiskt stöd vid behov lika stora, både bland kvinnor och män. Slutligen rapporterade kvinnor kränkande behandling i lika stor utsträckning som i Sverige generellt, medan män deltagande i Hälsorapport rapporterade nästan dubbelt så hög andel som blivit utsatta för kränkande behandling än på nationell nivå.

Vad händer framöver?
Förutom att använda dessa resultat som ett komplement till vår nationella folkhälsoenkät planerar vi att utvärdera och jämföra dessa svar från Hälsorapport med svar från en urvalsundersökning som Folkhälsomyndigheten årligen genomför, Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor. Detta för att bland annat undersöka om svarsmönstret skiljer sig i olika typer av undersökningsmetoder.

Vi vill även tacka för alla kommentarer vi fått som gör att vi kan förbättra analysen och våra frågor framöver. Framförallt har det kommit in synpunkter på frågan om civilstånd där vi behöver titta närmare på de möjliga svarsalternativen och dessas definitioner. Vi har också uppmärksammat svårigheter bland unga deltagare att svara på till exempel frågorna om ekonomiska förhållanden, då man kanske inte har arbete eller eget boende ännu.

Barnenkäten

Fram till och med den 3 augusti 2016 hade 745 deltagare besvarat Hälsorapports enkät för sina barn (76 %).

Av de deltagare som besvarat enkäten hade 69 rapporterat förekomst av sjukdom. Av dessa hade 61 procent angett datumet för insjuknandet. Majoriteten (93 %) insjuknade under rapporteringsveckan, medan övriga insjuknade veckan före eller efter rapporteringsveckan. Ingen hade rest utomlands innan de blivit sjuka. 

De inrapporterade symptomen har använts för att uppskatta antalet deltagare med influensaliknande symptom (ILS), förkylning/akut luftvägsinfektion (ARI) och magsjuka. Övriga sjukdomsepisoder som inte matchade ILS, ARI eller magsjuka kallas ”andra icke-specifika symptom”. Se figur 3 för fördelningen av rapporterade symptom.


Figur 2. Antal rapporterade fall av symptom och kombinationer av symptom.

Symptom Antal
Feber 41
Hosta 34
Snuva 32
Ont i halsen 21
Huvudvärk 16
Stor trötthet, utmattning 15
Vätskande/varande öga/ögon 10
Diarré 10
Ont i örat/öronen 9
Illamående 9
Frossa 8
Muskelvärk, värk i kroppen 7
Annat 7
Ont i magen/magknip 6
Hudutslag 5
Andfåddhet 4

Tabell 3. Inrapporterade symptom.

En stor andel av barnen hade påverkats i sina dagliga aktiviteter, de flesta under två dagar (medianvärdet). Majoriteten av de aktuella barnen hade varit hemma från skola/förskola/dagmamma i tre dagar (medianvärdet).

De flesta målsmän som rapporterande sjukdom uppskattade att barnen var lite eller ganska sjuka (66 barn), medan tre barn rapporterades som svårt sjuka. Inga barn rapporterades vara mycket svårt sjuka. Omkring 23 procent av de sjuka barnen var fortfarande sjuka när enkäten fylldes i.

Av alla målsmän som rapporterat sjukdom hade tolv ringt sjukvårdsupplysningen (1177) för sitt barns symptom och 14 sökt vård, men inget barn hade blivit inlagt på sjukhus. Av de tolv föräldrar som ringde 1177 sökte åtta av dem därefter vård vid vårdcentral, närakut, sjukhus eller liknande. För de föräldrar som rapporterade att deras barn var ”lite sjuka” var det inte många som ringde 1177 eller sökte vård. Av de barn som var ”ganska sjuka” ringde cirka 30 procent 1177 och ytterligare 30 procent sökte vård. Av de barn som var ”mycket sjuka” ringde de flesta målsmän 1177 och alla av dem sökte vård.

Vad händer nu?
Enkätsvaren kommer att utvärderas under hösten för att förbättra enkäten ytterligare. Vi planerar att skicka ut en liknande enkät under några veckor i början av 2017 för att kunna mäta förekomsten av dessa sjukdomssymtom. Enkäten vill vi sedan kunna skicka ut i händelse av en pandemi för att snabbt kunna få svar på hur många som är sjuka i samhället. Med data från denna enkät vet vi hur allvarligt sjuk man är under en ”normal” situation, vilket gör att vi kan jämföra data under en pandemi för att bedöma hur mycket allvarligare situationen då är.

Vi vill även tacka för alla kommentarer vi fått in som gör att vi kan förbättra analysen och vårt arbete.

[1]https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/om-myndigheten/uppdrag-styrdokument/avslutade/Slutrapport-funktionshindersuppdraget-2011-2016.pdf

[2]https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/