Resultat november 2018

Resultat från Hälsorapports novemberenkät om psykisk hälsa

Tack till alla er som besvarade novemberenkäten om psykisk hälsa! Inbjudan att besvara den gick ut till Hälsorapports 4 545 vuxna deltagare. Vårdnadshavare som besvarar enkäter för sina barn fick den här gången ingen enkät. Fram till och med den 29 november 2018 hade 3 699 deltagare (81 %) svarat på enkäten. Här nedan kan du se preliminära resultat från enkäten. 

I media rapporteras det ofta att den psykiska ohälsan i Sverige ökar. En del av denna rapportering kommer ifrån Folkhälsomyndighetens undersökningar, till exempel den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som omfattar tillstånd av olika svårighetsgrad och varaktighet. En indikator inom psykisk ohälsa är nedsatt psykiskt välbefinnande.

I den nationella folkhälsoenkäten använder vi oss av GHQ (General Health Questionnaire), vilket är ett vanligt screeningsinstrument som används för att undersöka förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande i befolkningen.

2016 övergick Folkhälsomyndigheten från att använda en längre version av skalan (GHQ-12) till att använda en kortare version (GHQ-5). Anledningen var att den nationella folkhälsoenkäten behövde kortas ned, i syfte att öka svarsfrekvensen. Frågan var dock om den kortare och den längre skalan fångar in samma andel med nedsatt psykiskt välbefinnande eller om det finns en skillnad.

För att undersöka detta slumpades Hälsorapports deltagare in i två grupper och fick antingen besvara den längre skalan GHQ-12 eller den kortare GHQ-5. Vi ställde även två extrafrågor. Sedan kontrollerade vi att grupperna hade likadan sammansättning, till exempel vad gäller köns- och åldersfördelning, samt allmänt hälsotillstånd. När man vet att grupperna är lika i många avseenden är det lättare att dra slutsatsen att en eventuell skillnad i resultat beror på mätskalan och inte på att grupperna har olika egenskaper.

Statistiska analyser av enkäterna visade (inte oväntat) att man får mindre information om man använder GHQ-5 än om man använder GHQ-12. Analyserna visade också att skalorna fångar upp olika stora andelar med nedsatt psykiskt välbefinnande. I gruppen som fick GHQ-5 hamnade 20 procent inom gränsen för nedsatt psykiskt välbefinnande medan andelen bland de som fick GHQ-12 var 27 procent. Eftersom grupperna var lika i övrigt är slutsatsen att skalorna skiljer sig åt vad gäller förmåga att hitta personer som har någon form av nedsatt psykiskt välbefinnande. 

Figur 1. Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande bland de som svarade på den korta (GHQ-5) respektive den långa (GHQ-12) enkäten.

Andelen som uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande enligt GHQ-5 var 20 procent, vilket var lite högre bland Hälsorapports deltagare jämfört med befolkningen i stort (där andelen 2018 var 17 procent). Det är viktigt att betona att skalorna mäter hur man har mått under de senaste två veckorna vilket inte behöver betyda att man har ihållande psykiska besvär. Flera av er gjorde intressanta tillägg och kommenterade till exempel att tillfälliga händelser i livet, eller kroppslig ohälsa påverkade svaren. Bland Hälsorapports deltagare fanns även en stor andel som uppgav hög livstillfredsställelse. På en skala mellan 0–10 där 0 betyder sämsta tänkbara liv och 10 betyder bästa tänkbara liv, skattade 84 procent av er 6 eller högre, vilket innebär hög livstillfredsställelse.

Vad händer nu?

Att de båda skalorna fångar upp olika andelar med nedsatt psykiskt välbefinnande behöver undersökas noggrannare. Det kan hända att gränsen för vad som klassificeras som nedsatt psykiskt välbefinnande behöver justeras. Detta skulle kunna ske genom att man undersöker båda skalorna i ett urval som man vet har nedsatt psykiskt välbefinnande, t.ex. i en patientgrupp.