Resultat mars 2019

Resultat från Hälsorapports marsenkät om influensavaccination

Tack till alla er som besvarade enkäten om influensavaccination under mars 2019. Enkäten handlade om vaccination mot influensa samt vaccinbristen som uppstod under hösten/vintern 2018-2019. Inbjudan att besvara enkäten gick ut till Hälsorapports omkring 5 900 deltagare. Fram till slutet av april svarade 3 519 vuxna deltagare (77%) på enkäten. Bland vårdnadshavare som besvarar Hälsorapports enkäter för sitt barns räkning svarade 970 personer (72%).

Under hösten 2018 valde fler i Sverige att vaccinera sig mot influensa jämfört med tidigare säsonger – det har Folkhälsomyndigheten uppmätt genom andra datakällor. På grund av den ökade efterfrågan blev det brist på influensavaccin i flera regioner. Enkäten till Hälsorapports deltagare hade som mål att låta oss bättre förstå ökningen i antalet vaccinationer under hösten 2018 och hur vaccinbristen påverkade befolkningen.

Andelen vaccinerade i befolkningen

Varje höst/vinter erbjuds influensavaccination på vårdcentraler, vaccinationsmottagningar, äldreboenden, samt vid flera arbetsplatser. Personer i riskgrupper* rekommenderas att vaccinera sig eftersom de har en ökad risk att bli svårt sjuka om de får influensa. Det finns även de som vaccinerar sig av andra anledningar och de som aldrig vaccinerar sig. Enkäten riktade sig till alla.

Utifrån era svar ser vi att uppskattningsvis 16% av hela befolkningen valde att vaccinera sig under säsongen 2018-2019. I yngre åldersgrupper var andelen vaccinerade som väntat låg. Bland barn under 16 år hade endast ett fåtal vaccinerats medan andelen var cirka 5% bland personer 16-39 år samt 8% bland personer 40-59 år. De som valde att vaccinera sig var i stor utsträckning personer som närmar sig eller har passerat pensionsåldern. Högst vaccinationstäckning sågs bland personer 80 år och äldre, där cirka 78% vaccinerade sig under säsongen 2018-2019. I figuren nedan ser ni andelen vaccinerade per åldersgrupp.

Figur 1. Vaccinationstäckningen per åldersgrupp samt totalt hösten/vintern 2018-2019

Genom den bakgrundsinformation som vi fått veta om varje deltagare i Hälsorapport (till exempel län och ålder), har vi justerat de svar som ni har skickat in för att beräkna hur många som vaccinerat sig i Sveriges befolkning. Beräkningarna som baseras på Hälsorapport visar generellt sett högre vaccinationstäckning än beräkningar via regioners olika register, vilket kan bero på att den deltagargrupp som är med i Hälsorapport i större utsträckningen vaccinerar sig än befolkningen i stort. Varför det är så vet vi inte.

Varför man vaccinerade sig

De som hösten 2018 hade vaccinerat sig fick välja en eller flera anledningar till detta. Den allra vanligaste orsaken var att deltagaren tillhör en riskgrupp (68% av de svarande) och/eller vaccinerar sig för att skydda sig själv (48%), följt av att deltagaren alltid vaccinerar sig (28%). En del personer svarade att de vaccinerade sig för att skydda någon i sin närhet (10%) eller för att det erbjöds via jobbet (10%). Det var få som uppgav att det nya, förbättrade tetravalenta vaccinet som skäl till vaccination (3%) och få som uppgav att de hört att säsongen skulle bli allvarlig (7%) eller för att de blivit sjuka föregående säsong (2%).

Varför man inte vaccinerade sig

De allra flesta som inte vaccinerat sig uppgav att en anledning var att de inte tillhör en riskgrupp (59%) och aldrig vaccinerar sig mot influensa (50%). Andra vanliga anledningar var att de aldrig blir sjuka (30%) eller att influensan inte blir allvarlig för dem (19%). En del personer uppgav att oro för biverkningar var en anledning till att man inte vaccinerade sig (12%). Några personer angav mer praktiska anledningar såsom att vaccinet var slut (1%) eller att det var svårt att ta sig till en mottagning för att bli vaccinerad (3%). Ett fåtal angav en oro att få influensa av själva vaccinet (<1%). Där behöver Folkhälsomyndigheten förbättra sin kommunikation – det finns ingen risk att få influensa av vaccinet. Det händer ibland att personer som vaccineras ungefär samtidigt blir sjuka i influensa, men då har de blivit smittade innan de vaccinerats eller innan vaccinet har hunnit verka (vilket tar cirka 2 veckor). Många av de frågor som ni lämnade i kommentarsfältet finns besvarade under frågor och svar på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Frågor kring vaccinbristen

Det var inte många deltagare som kände oro kring bristen på influensavaccin under hösten 2018 (se Figur 2). Uppskattningsvis cirka 5% av befolkningen kände en oro någon gång medan ett fåtal (cirka 0,5%) kände oro många gånger.

Figur 2. Andelen som känt oro kring vaccinbristen under hösten/vintern 2018-2019.

Påverkade av vaccinbristen

Det var ett antal deltagare som angav att de påverkades av vaccinbristen, motsvarande cirka 2,3% av Sveriges befolkning. De flesta uppgav att vaccinet var slut när de skulle vaccineras. En del fick söka vaccination på annan ort och/eller ringa runt för att få tag på vaccination. En del avstod vaccination när de hörde om bristen. En del deltagare blev prioriterade för vaccination då de tillhör riskgrupp.

Vad händer nu?

Data från marsenkäten används som en del i Folkhälsomyndighetens utvärdering och analys av influensavaccinbristen under säsongen 2018-2019. Utvärderingen kommer att mynna ut i konkreta åtgärder för myndigheten vilka presenteras på Influensadagen den 1 oktober 2019, en dag som riktar sig till personal som jobbar med influensavaccinering, vård och planering. Folkhälsomyndighetens frågor och svar om influensavaccin kommer att uppdateras under kommande veckor med ämnen som många deltagare angett i kommentarsfältet i enkäten.

* Riskgrupper som rekommenderas vaccination

Grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa är gravida, personer som fyllt 65 år samt vuxna och barn med vissa kroniska sjukdomar eller tillstånd, såsom kronisk hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom inklusive KOL och svår astma, kronisk lever- eller njursvikt, diabetes eller kraftigt nedsatt immunförsvar.