Resultat februari 2016

Resultat från Hälsorapports februarienkät om hälsa på lika villkor (HLV)

Tack till er alla som besvarat februarienkäten! Inbjudan att delta gick ut till Hälsorapports 5 032 deltagare och fram till och med den 9 mars 2016 hade 3 910 deltagare besvarat februarienkäten (cirka 78 % av deltagarna) som för vuxna handlade om hälsoläget, både hälsa och faktorer som kan påverka hälsan. Barnen (0-15 år) fick istället frågor om skärmtid. På denna sida har vi gjort en preliminär sammanställning av de svar som inkommit. 

Vuxenenkäten

Självskattat allmänt hälsotillstånd mäts på en femgradig skala (från mycket dålig till mycket bra) utifrån frågan ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”. Drygt 80 procent av kvinnor och män (16–84 år) uppgav att de hade en bra eller mycket bra hälsa. Män anger bättre hälsa något mer än kvinnor (figur 1). Kvinnor och män anger i lika hög utsträckning att de har en dålig eller mycket dålig hälsa.

Figur 1.  Andel i procent kvinnor och män 16-84 år efter olika grad av självskattat allmänt hälsotillstånd.

I figur 2 kan man se att en högre andel män har uppgett bra eller mycket bra hälsa än vad kvinnor uppgett i alla åldersgrupper.

Figur 2. Andel i procent kvinnor respektive män 16-84 år som uppger god eller mycket god självskattad hälsa uppdelad efter ålder.

Levnadsvanor bland vuxna
Frågor om levnadsvanor ställdes också i enkäten och tabell 1 visar att kvinnor är något mindre stillasittande än män, 17,7 procent av kvinnorna sitter mer än 10 timmar per dag jämfört mot män där 22,4 procent sitter mer än 10 timmar per dag. Vidare ser man att bland vuxna röker 4,3 procent av kvinnorna och 3,9 procent av männen dagligen. I Sverige generellt är det 11 procent av kvinnorna som röker och 9 procent av männen.

Vi har i enkäten bett om uppgifter om längd och vikt, med denna information kan man räkna ut BMI (Body Mass Index) som uttrycker en relation mellan längd och vikt. Ett högt BMI utgör en riskfaktor för att drabbas av ett flertal olika sjukdomar. Här ser vi att andelen personer med fetma (BMI≥30 kg/m²) inte skiljer sig så mycket mellan kvinnor och män, 12,6 procent bland kvinnor och 11,7 procent bland män. Tidigare nationella undersökningar har visat att 14 procent av kvinnor och män lider av fetma.

Slutligen visar resultaten att andelen med riskabla alkoholvanor ligger på 11,3 procent bland kvinnor och 15,4 procent bland män. Riskkonsumtion är sådan konsumtion av alkohol som medför ökad risk för fysiska, psykiska och sociala skadeverkningar (Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering. Folkhälsomyndigheten). [1]

Tabell 1. Andel i procent kvinnor och män 16-84 år uppdelat efter olika levnadsvanor och ålder.

Symtom och besvär bland vuxna
Enkäten innehöll också frågor om olika symtom och besvär, dessa visar att kvinnor i större utsträckning än män anger att de har besvär av inkontinens, mag- och tarmbesvär, ängslan, oro eller ångest, huvudvärk eller migrän, sömnsvårigheter, trötthet samt yrsel. Män däremot anger i större utsträckning än kvinnor att de har besvär av öronsus eller tinnitus.

Slutligen visar också figur 3 två indikatorer på psykisk hälsa, om man känner sig stressad eller har fått en depressionsdiagnos, dessa skiljer sig något åt mellan kvinnor och män. Kvinnor upplever sig vara mer stressade än män och kvinnor har också fått en diagnos depression i högre utsträckning än män.

Figur 3. Andel i procent kvinnor respektive män 16-84 år efter två indikatorer på psykisk hälsa, upplevelse av stress och om man fått en depressionsdiagnos.

Vad händer framöver?
Förutom att använda dessa resultat som ett komplement till vår nationella folkhälsoenkät planerar vi att utvärdera och jämföra dessa svar från Hälsorapport med svar med svar från en urvalsundersökning som Folkhälsomyndigheten årligen genomför, Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, för att undersöka hur resultaten från rapportörspanelen Hälsorapport motsvarar de från Nationella folkhälsoenkäten.

Barnenkäten

Frågorna i Hälsorapports februarienkät är tagna från enkäten som används i Skolbarns hälsovanor. Skolbarns hälsovanor är en studie som genomförs i Sverige vart fjärde år sedan 1985, bland 11-, 13- och 15-åringar, i syfte att öka kunskapen om levnadsvanor och levnadsförhållanden som anses viktiga för barns hälsa och för att kunna följa utvecklingen över tid. I studien ingår ett antal frågor om medieanvändning som barnen själva får svara på. I Hälsorapports februarienkät är det föräldrarna, och inte barnen själva, som fått svara på frågor om hur mycket tid deras barn ägnar framför TV, dator, surfplattor och andra elektroniska enheter. Syftet var att studera dessa vanor bland Hälsorapports barndeltagare och även att jämföra svaren mellan de två enkäterna. 

Skärmtid bland barn och unga
Den första frågan föräldrarna fick svara på var ”Hur många timmar om dagen tillbringar ditt barn framför TV, video, DVD och annan underhållning på skärm?”. De flesta barn (90 %) tillbringade mellan 30 minuter till tre timmar per dag framför TV eller annan underhållning på skärm på vardagar. Motsvarande siffror för helgen visade att barn och unga tillbringade mer tid framför en skärm under helgerna än på vardagar (Figur 1). I snitt uppgav föräldrar till barn mellan 7-12 år att barnen tillbringar 1,6 timmar per dag framför TV och annan underhållnings på skärm. Motsvarade siffra under helgen var 2,7 timmar per dag. För åldersgruppen 13-15 år var sifforna liknande, 1,7 timmar per dag på vardagarna och 2,8 timmar per dag på helgerna. 

Figur 1. Andelen 0-6-, 7-12-, respektive 13–15-åringar som tillbringar 0-7 timmar per dag framför TV, video (inklusive YouTube eller liknande tjänster), DVD och annan underhållning på skärm, under vardagar respektive helger.

En annan fråga om medieanvändning som ställdes var ”Hur många timmar om dagen spelar ditt barn vanligtvis på dator, spelkonsol, surfplatta, smartphone eller liknande elektroniska enheter (Räkna INTE med spel där man rör sig så som Wii Fit, Dance central eller Sports Champions på Wii, Xbox, Kinect eller Playstation Move)?”

Resultatet visar att de äldre barnen spenderade mer tid att på spela på dator eller likande elektroniska enheter. I snitt uppgav föräldrarna till barn 0-6 år att deras barn spenderade cirka 20 minuter per dag under vardagarna med att spela på dator eller liknande elektroniska enheter. För åldersgruppen 7-12 år var motsvarande siffra en timme per dag och för den äldsta åldersgruppen 1,1 timmar per dag under vardagar.

Även när det gäller spel så tillbringades mer tid att spela på helger än på vardagar för alla åldersgrupper. En ökning upp till 4-7 timmar per dag för alla åldersgrupper (Figur 2). I snitt spenderade åldersgruppen 0-6 år 30 minuter per dag på spel under helgen, 7-12 åringarna spenderade i snitt 1,8 timmar per dag och 13-15 åringarna 2,2 timmar per dag.

Figur 2. Andelen 0-6-, 7-12-, respektive 13–15-åringar som spelar på en dator, spelkonsol, surfplatta, smartphone eller liknande elektroniska enheter 0-7 timmar per dag, under vardagar respektive helger.

Slutligen ställdes en fråga om ”Hur många timmar om dagen använder ditt barn vanligtvis dator, surfplatta eller smartphone för andra ändamål, till exempel läxor, e-post, twittra, Facebook, chatta, surfa på internet?”.

Vissa av frågorna var inte riktigt relevanta för de allra yngsta deltagarna i Hälsorapport som några föräldrar kommenterade i enkäten, att deras barn inte använde elektroniska enheter alls (när enkäten skickades ut i februari var de yngsta deltagarna 6 månader), vilket syns i resultatet. Omkring 70 procent av föräldrarna till barn i åldern 0-6 år uppgav att deras barn inte använder dator till andra ändamål (figur 3). Men 29 procent av föräldrarna till barnen i den yngsta åldersgruppen uppgav att barnen använde dator till andra ändamål i 30 minuter till tre timmar per dag under vardagarna. För den yngsta åldersgruppen var det knappt någon skillnad i tid under helgerna.  

Resultatet visar att användningen av dator till andra ändamål ökade med åldern. För åldersgruppen 7-12 år spenderades i snitt 30 minuter per dag framför datorn till andra ändamål på vardagar och på helger ökande tiden till 40 minuter per dag. Den äldsta åldersgruppen, 13-15 år, spenderade mest tid framför datorn till andra ändamål, på vardagar 2,1 timmar per dag och på helgerna lite mer tid, 2,6 timmar per dag.

Figur 3. Andelen 0-6-, 7-12-, respektive 13–15-åringar som använder dator, surfplatta eller smartphone för andra ändamål, till exempel läxor, e-post, twittra, Facebook, chatta, surfa på internet 0-7 timmar per dag, under vardagar respektive helger.

Vad händer framöver?
Framöver är det tänkt att djupare analysera svaren som inkommit från Hälsorapports februarienkät om skärmtid, för att jämföra svaren från studien Skolbarns hälsovanor. En frågeställning är om svaren skiljer sig beroende på om det är föräldrarna eller barnen själva som får besvara frågorna, framförallt för de två äldre åldersgrupperna, 7-12 år och 13-15 år. 

Vi vill även tacka för alla kommentarer vi fått in som gör att vi kan förbättra analysen och vårt arbete.

[1] https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsan-i-sverige-2016/