Resultat april 2016

Resultat från Hälsorapports aprilenkät om egenfinansierad vård utomlands

Tack till alla er som besvarat aprilenkäten! Fram till och med den 8 maj 2016 hade 3 760 deltagare besvarat aprilenkäten (cirka 80 % av deltagarna) som handlade om egenfinansierad sjukvård utomlands. På denna sida har vi gjort en preliminär sammanställning av de svar som inkommit. 

Cirka en procent av deltagarna har genomgått egenfinansierad vård utomlands de senaste fem åren
Enkätens första fråga löd: Har du genomgått egenfinansierad vård utomlands på sjukhus eller annan vårdinrättning de senaste fem åren?Frågan var avsedd att belysa egenfinansierad, planerad vård, inte akut vård. Av en del svar och kommentarer i fritextfälten har vi förstått att några deltagare svarat ja på första frågan trots att de har sökt vård för en akut sjukdom eller skada under sin utlandsvistelse. Dessa svar räknas inte med i analysen. Totalt svarade en procent av deltagare att de själva eller deras barn genomgått egenfinansierad vård utomlands.

Fler kvinnor (0,6 %) än män (0,3 %) hade genomgått egenfinansierad vård utomlands och medianåldern för vuxna var 40 år för kvinnor och 52 år för män.

De vanligaste länderna där deltagarna genomgått egenfinansierad vård var Danmark (6), Polen (4), USA (3), Finland (3) och Tyskland (3). Figur 1 visar de regioner i världen som deltagarna sökt egenfinansierad sjukvård enligt svaren på enkäten.

Figur 1. Regioner där deltagarna genomgått egenfinansierad vård.

Orsak till och typ av egenfinansierad sjukvård utomlands
I följande tabell redovisas vad deltagarna angett som bidragande orsak till att de sökt egenfinansierad sjukvård utomlands.

Tabell 1. Orsak till egenfinansierad sjukvård utomlands. 

*Flera alternativ var möjliga att välja.

Den vanligaste typen av egenfinansierad sjukvård utomlands var tandvård, se figur 2. 

Figur 2. Typer av egenfinansierad sjukvård utomlands.

Tolv procent av deltagarna skulle kunna tänka sig att söka sjukvård utomlands
En av frågorna i enkäten var om man skulle kunna tänka sig att söka egenfinansierad vård utomlands. Andelen av vuxna deltagare som svarade att de kunde tänka sig söka egenfinansierad vård utomlands var 12 procent och motsvarade siffra för vårdnadshavare som svarade för sina barn var 18 procent.

Risker med vård utomlands
Nästan 15 procent av deltagarna som genomgått vård utomlands behövde vidare sjukvård i Sverige. I enkäten frågade vi om deltagarna såg några risker med att vårdas utomlands och 68 procent svarade ja. Risker som flera av deltagarna nämnde var språksvårigheter, felbehandling/komplikationer, kvalitet på vården, infektioner, antibiotikaresistenta bakterier och att vara långt hemifrån.

Något som några påpekade i kommentarerna var att vi hade nämnt antibiotikaresistenta bakterier i introduktionen på enkäten och att det kan ha påverkat svaren. Det är något vi får ta hänsyn till när vi vidare analyserar enkäten.

Kommentarer på enkäten 
Vi fick flera bra frågor och kommentarer om innehållet på enkäten. En kommentar var att man inte vet om sjukvården är sämre utomlands och det är något som många andra påpekat, att standarden på sjukvård och vårdhygien varierar mycket, både mellan länder och inom ett land. Några kommenterade att det var svårt att förstå enkäten, att det var hypotetiska frågor och vad meningen var med enkäten. Frågan om man skulle kunna tänka sig söka egenfinansierad vård utomlands och följdfrågorna var hypotetiska och var mer en tanke på att fånga upp hur deltagarna ser på detta. Vi som jobbade med enkäten håller på med övervakning av antibiotikaresistenta bakterier och från våra analyser ser vi att sjukhusvård utomlands utanför norden är en riskfaktor för att bli bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Det är första gången vi får insyn i omfattningen samt typ av egenfinansierad vård utomlands och risker, det var därför viktigt att skicka ut denna enkät. Vi är väldigt glada för alla svar och kommentarer vi fått.

Vad händer nu? 
Data från enkäten kommer att analyseras noggrannare och jämföras med övriga insamlade data om riskfaktorer för bärarskap av antibiotikaresistenta bakterier men även användas vid andra analyser av folkhälsodata på Folkhälsomyndigheten.