Resultat november 2020

Resultat från Hälsorapports enkät om levnadsvanor och psykisk hälsa

Stort tack till alla er som besvarade enkäten om levnadsvanor och psykisk hälsa under covid-19-pandemin i slutet av november 2020. Enkäten skickades ut till 3 538 vuxna deltagare (16–84 år) och besvarades av 85 procent. Drygt 300 personer hade möjlighet att komplettera de fasta svarsalternativen med fritextsvar. Fritextsvaren ger mycket kunskap, men tar längre tid att analysera. Här sammanfattar vi därför enbart resultaten av de fasta svarsalternativen.

Fortsatt vanligt med psykiska besvär 

Andelen som uppgav bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd var 92 procent, medan 7 procent uppgav dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd. Det är samma nivåer som i Hälsorapports enkät i maj. Även om den allmänna hälsan upplevs som god för merparten är olika psykiska besvär vanligt. Lätta besvär av stress (43 %) och nedstämdhet (40 %) är vanligt förekommande och stämmer i stort överens med mätningen i Hälsorapports majenkät och andra mätningar innan pandemin. Lätta sömnbesvär uppgavs av 41 procent, en något högre andel än i maj. En mindre andel uppgav svåra besvär av stress (5 %), nedstämdhet (4 %) och sömn (7 %). Samtliga besvär var vanligare bland kvinnor än män. Stress och nedstämdhet var vanligare i yngre åldersgrupper.

Figur 1. Andel (procent) utan besvär, med lätta besvär och med svåra besvär av stress, nedstämdhet och sömn.
  

Fler personer över 70 år uppger att de tillhör riskgrupp

I november uppgav totalt 28 procent att de tillhör en riskgrupp för covid-19. Andelen som uppgav att de tillhör en riskgrupp är högre bland äldre än bland yngre. Bland personer 70 år eller äldre uppgav 88 procent att de tillhör en riskgrupp. Det är en lite högre andel än i maj.

Många är oroliga för att drabbas allvarligt av covid-19

Andelen som uppgav att de är lite oroliga för att själva drabbas allvarligt av covid-19 var 58 procent. Det är högre än enkäten i maj där andelen var 51 procent. Oro för att drabbas allvarligt av covid-19 uppgavs av 7 procent i november, vilket är samma nivå som i maj. Andelen med oro var högre i äldre åldersgrupper än yngre och högre bland kvinnor än bland män (Figur 2).  

Figur 2. Andel (procent) kvinnor och män som uppgav att de var lite eller mycket oroliga för att bli allvarligt sjuka i covid-19.

Nästan hälften var lite eller mycket oroliga för att inte få tillgång till vård vid behov, varav de flesta var lite oroliga (40 %). Samtidigt uppgav drygt var sjätte person att de undvikit att söka vård på grund av covid-19-pandemin (17 %).  

Många är oroliga för att arbete eller studier ska påverkas 

Hälften av de som arbetar eller studerar uppgav att de är lite eller mycket oroliga för att studier eller arbete ska påverkas av covid-19-pandemin, varav de flesta är lite oroliga. 

Nästan 10 procent uppgav förändringar i anställningen under det senaste halvåret i form av permittering, varsel eller uppsägning. Permittering var mer än dubbelt så vanligt bland män än bland kvinnor, 10 respektive 4 procent.

Yngre uppger oftare att de förändrat sina levnadsvanor

Jämfört med andra undersökningar i befolkningen är det en högre andel som uppger att de har hälsosamma levnadsvanor i Hälsorapport.

I november uppgav 72 procent att de uppnår rekommendationen för fysiskt aktivitet på 2,5 timmar per vecka, varav 45 procent var aktiva 5 timmar eller mer. Samtidigt uppgav 34 procent att de minskat sin fysiska aktivitet jämfört med innan covid-19-pandemin, medan 10 procent uppgav att de ökat sin fysiska aktivitet. Kvinnor uppgav oftare att de ökat sin fysiska aktivitet jämfört med män, 12 respektive 8 procent. Yngre personer uppgav oftare att de minskat sin fysiska aktivitet jämfört med äldre (figur 3). Andelen som uppgav att de ökat sin fysiska aktivitet var lägst i åldersgruppen 70 år och äldre. 

Figur 3. Andel (procent) i åldersgrupperna 16–29, 30–49, 50–69 och 70 år eller äldre som uppgav att de är mindre fysiskt aktiva, aktiva i samma utsträckning eller är mer fysiskt aktiva under pandemin jämfört med innan.

De flesta, 67 procent, uppgav att de äter lika mycket sötsaker och snacks nu som innan covid-19-pandemin, medan 17 procent uppgav att de äter mer och 10 procent att de äter mindre. I åldersgruppen 16–29 år uppgav nästan en tredjedel att de äter mer snacks nu än innan pandemin, motsvarande andel var 6 procent bland personer 70 år eller äldre. 

Andelen som uppgav att de röker dagligen eller ibland var 7 procent. Nästan en tredjedel uppgav att de tidigare har rökt men slutat, av dessa uppgav 1,5 procent att det slutat efter februari 2020.

Riskkonsumtion av alkohol visar andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar. Andelen som uppgav en alkoholkonsumtion motsvarande riskkonsumtion var 12 procent. Andelen som uppgav att de inte dricker alkohol var 16 procent. De flesta uppgav att de dricker alkohol i samma utsträckning nu som innan pandemin (60 %), medan 14 procent uppgav att de dricker mindre alkohol nu och 6 procent uppgav att de dricker mer alkohol nu jämfört med innan pandemin. Det är vanligast att dricka mindre alkohol i åldersgruppen 16–29 år (23 %). 

Spel om pengar en gång per månad eller mer uppgavs av 23 procent, medan 63 procent uppgav att de aldrig spelar. De flesta som spelar uppgav att det sker i samma utsträckning som innan pandemin (36 %), medan 1 procent uppgav att de spelar mer. 

Vad händer nu?

Novemberenkäten är en del i ett större uppdrag på Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka om t.ex. restriktionerna i samband med covid-19-pandemin har påverkat folkhälsan. Sannolikt är det så att grupper i befolkningen har påverkats på olika sätt under pandemin. Även om Hälsorapports deltagare är representativa för Sveriges befolkning vad gäller ålder, kön och region, kan det finnas grupper i samhället som inte är representerade i undersökningen. Vi kommer därför att undersöka hälsan och levnadsvanorna med flera metoder och undersökningar. Den kunskap som tas fram används i myndighetens arbete för en god och jämlik folkhälsa och förmedlas bland annat till politiker och andra beslutsfattare på olika nivåer i samhället.  

Läs även resultaten från majenkäten och resultaten från majenkätens fritextsvar.

Läs mer i Folkhälsomyndighetens nyhetstexter:

Ny undersökning visar att många oroas för konsekvenserna av covid-19. (publicerad 16 juli 2020)

Oro för att inte få vård under covid-19-pandemin – särskilt bland äldre. (publicerad 13 november 2020)