Frågor och svar om den veckovisa rapporteringen

Nedan har vi samlat vanliga frågor och svar om den veckovisa rapporteringen. Om du inte hittar svaret på din fråga är du välkommen att kontakta oss på halsorapport@fohm.se.

Allmänna frågor och svar om den veckovisa rapporteringen 


Är det intressant att veta att jag är frisk?
Första frågan är konstigt ställd (Blev du sjuk i feber, förkylning, andra symtom från luftvägarna eller magsjuka under vecka X?). Varför vill ni inte veta om jag blivit sjuk innan förra veckan?
Ska jag svara på enkäten om jag är utomlands?
Ska jag rapportera symptom som troligen är biverkningar orsakade av covid-19-vaccin?Ska jag rapportera kroniska besvär som till exempel huvudvärk orsakad av migrän?
Varför vill ni inte veta mer om min sjukdom eller situation?

Frågor om covid-19

Se Folkhälsomyndighetens webbplats.

Frågor om influensa 

Vilka är symtomen på influensa?
Vad händer i kroppen när jag smittas av influensa?
Hur sprids influensavirus?
Hur kan man undvika att bli smittad?
Varför är det så att folk får influensa mest på vintern?
Vad är en influensaepidemi?
Vad är en pandemi?

Frågor om vinterkräksjuka 

Vad orsakar vinterkräksjuka?
Vilka är symtomen på magsjuka?
Hur sprids vinterkräksjuka?
Hur kan man undvika att bli smittad?
Varför är det så att folk får vinterkräksjuka mest på vintern?


Allmänna frågor och svar om den veckovisa rapporteringen

 

Är det intressant att veta att jag är frisk? 

Ja, det är mycket intressant. Om vi ska mäta vilken andel som är sjuka så behöver vi ha något att jämföra med. Då vet vi att du är med och kan räkna in dig och andra som inte varit sjuka och sedan räkna ut hur stor andel som drabbats av sjukdom den veckan. Om friska personer inte svarar på enkäten kan vi inte räkna ut hur många som har insjuknat i Sverige den veckan. Så vi behöver både sjuka och friska att besvara enkäterna.

Första frågan är konstigt ställd (Blev du blivit sjuk i feber, förkylning, andra symtom från luftvägarna eller magsjuka under vecka X?). Varför vill ni inte veta om jag blivit sjuk innan förra veckan? 

De veckovisa enkäterna går ut på att mäta andelen personer som insjuknat per vecka, inte andelen som är sjuka. På så sätt får vi en bättre bild av de infektioner som spridits under den aktuella veckan. 

Inom epidemiologin kallas ”nya insjuknanden under en viss period” för incidens, medan andelen som ”har symptom på en sjukdom vid en tidpunkt” kallas prevalens. Det är alltså incidensen vi vill mäta, inte prevalensen. 

Ska jag svara på enkäten om jag är utomlands? 

Om du är tillfälligt utomlands när enkäten kommer kan du hoppa över den enkäten. Börja gärna besvara enkäterna igen när du är tillbaka i Sverige. 

Om du bor utomlands på heltid, eller större delen av året är det tyvärr inte lämpligt att du är med i Hälsorapport eftersom vi undersöker befolkningens hälsa och syn på hälsa i Sverige.

Ska jag rapportera symptom som troligen är biverkningar orsakade av covid-19-vaccin?

Nej, den veckovisa rapporteringen fokuserar på symptom på olika infektioner. Om du vet att dina symptom troligen är orsakade av att du nyligen vaccinerats mot covid-19 ska du inte rapportera dem. 

Ska jag rapportera kroniska besvär som till exempel huvudvärk orsakad av migrän? 

Den veckovisa rapporteringen fokuserar på symptom på olika infektioner. Om du vet att dina symptom är orsakade av något kroniskt besvär behöver du inte rapportera dem. 

Varför vill ni inte veta mer om min sjukdom eller situation? 

Vi vill försöka hålla enkäterna så korta och kärnfulla som möjligt så att alla orkar besvara dem. Det finns mycket som skulle vara bra att veta, men det är alltid en avvägning. Kommentera gärna i enkäten om du tycker något saknas eller om du har något specifikt att tillägga om din sjukdom. 

Frågor om covid-19

Se Folkhälsomyndighetens webbplats.

Frågor om influensa 

Vilka är symtomen på influensa?

Symtomen kommer ofta plötsligt och består av frossa, hög feber, huvudvärk, muskelvärk och hosta. Läs mer på 1177.se om influensa och förkylning för att se vad som gäller under covid-19-pandemin.

Vad händer i kroppen när jag smittas av influensa?

Influensaviruset sätter sig i luftvägarna och skadar cellerna där. Immunförsvaret känner snabbt att viruset är främmande för kroppen och en rad processer sätter igång som gör att vi känner oss sjuka i hela kroppen. Immunförsvarets vita blodkroppar aktiveras i blodet vid en infektion och skickar ut signaler som påverkar området i hjärnan som reglerar kroppstemperaturen vilket gör att vi får feber. Feber är ett av naturens sätt att göra miljön i kroppen otrivsam för viruset eftersom virus trivs bäst i 37 grader – den temperatur som de flesta har när de är friska.

Hur sprids influensavirus?

Influensavirus är ett luftburet virus. Det smittar genom små partiklar som bär viruset i luften (aerosol), saliv- eller sekretdroppar eller kroppskontakt. Viruset tar sig in i luftvägarna genom inandningen. Från det att man blir smittad tar det 1 till 3 dygn innan man blir sjuk.

Influensasjukdom kan orsakas av två huvudtyper av influensavirus, influensavirus typ A och B. Influensavirus förändrar sig ständigt, och därför kan vi bli sjuka igen, trots att vi haft samma typ tidigare.

Hur kan man undvika att bli smittad?

  • Håll avstånd - Var noga med att undvika trängsel och hålla avstånd till andra på platser där många samlas, till exempel i butiker, köpcentrum, restauranger, uteserveringar och på badplatser.
  • Tvätta händerna ofta - Smittämnen fastnar lätt på händer och kan spridas vidare. Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, minst 20 sekunder. Handsprit är ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
  • Hosta och nys i armvecket - Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du små droppar med smittämnen från att spridas runt dig eller fastna på dina händer. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna.
  • Undvik att röra ögon, näsa och mun - Det kan vara svårt att låta bli, så tvätta händerna ofta med tvål och vatten för att få bort smittämnen.
  • Stanna hemma när du är sjuk - Stanna hemma när du är sjuk. Då undviker du att smitta andra.
     

Varför är det så att folk får influensa mest på vintern?

Influensavirus sprider sig lättast på vintern och början på våren. Man tror att detta beror på att människor oftare är inomhus och därmed närmare varandra under den "kalla årstiden". Dessutom är luften i ett hus under den kalla perioden ofta torr, som ett resultat av detta förblir influensavirus aktivt längre.

Vad är en influensaepidemi?

En epidemi uppstår när antalet fall av influensa i ett visst område är betydligt högre än antalet influensafall under resten av året.

Vad är en pandemi?

En pandemi är en världsomfattande epidemi som orsakas av en ny virussubtyp. En ny subtyp uppstår när det sker en stor förändring av viruspartikelns yta med vilken slemhinnan i lungorna blir penetrerad. Eftersom de flesta människor inte har haft chansen att bli immuna mot den nya virussubtypen, kan smittan bli utbredd.

Frågor om vinterkräksjuka

Vad orsakar vinterkräksjuka?

Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus. I gruppen calicivirus ingår noro- och sapovirus. Vi får stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Calicivirus är också vanligt som smitta på sjukhus. Inte sällan måste hela sjukhusavdelningar stängas för sanering. Flera utbrott knutna till mat rapporteras också varje år.

Vilka är symtomen på vinterkräksjuka?

Symtomen är häftiga kräkningar, diarré, ont i magen, måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Man kan känna sig riktigt sjuk och dålig. Under sjukdomstiden bör man se till att dricka mycket och ersätta den vätska man förlorar. Läs mer om vinterkräksjukan på 1177 Vårdguiden.

Hur sprids vinterkräksjuka?

Calicivirus som orsakar vinterkräksjuka sprids oftast från människa till människa via smittad kall mat. Smittan kan även spridas via direktkontakt eller via dryck, till exempel om någon som är smittad hanterar drycken. Om man kräks häftigt kan smittan spridas genom luften i form av små droppar.

Hur kan man undvika att bli smittad?

För att undvika att magsjuka sprids är det extra viktigt med noggrann hygien. Det är bra att tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök. En egen handduk eller engångshanddukar behövs. 

Smittan sprids ofta genom maten, till exempel om den som är magsjuk lagar mat till andra. Därför är det bra att undvika att laga mat så länge man har diarréer. Om man har variga sår på fingrarna ska man inte alls laga mat. Variga infektioner är ofta orsakade av stafylokocker, som kan ge matförgiftning om de hamnar i mat.

Varför är det så att folk får vinterkräksjuka mest på vintern?

Den här typen av infektioner är vanligast under vinterhalvåret när smittspridningen ökar av att människor lever tätare tillsammans inomhus.

Andra frågor?

Då är du välkommen att kontakta oss på halsorapport@fohm.se